Skip to content

– Det här är en tjejgran, sa Spunk.

21 maj, 2015

Förtjusande maj med blommiga dofter och fågelbäbisar i dammen och liljekonvaljblad i backarna. Jag njöt av solen som letade sig ner mellan trädtopparna när vi traskade fram i skogen, pyrreprylarna och jag. De ploppade runt lite hit och dit och mumlade för sig själva.

Och det här är en tjejgran, sa Spunk till Pôppet, som lyssnade nyfiket som alltid på allt som Spunk säger.

En tjejgran minsann, sa Pôppet storögt. Eller så såg hon ut som vanligt, hon har rätt stora ögon till vardags också. Eller så är hon lättimponerad för jämnan.

Japp, en tjejgran, sa Spunk övertygande och nickade med huvudet väldigt förnumstigt.

Ursäkta, men hur vet du att det är just en tjejgran? sa jag förvånat till Spunk.

granMäh. Det ser man ju på nagellacket, sa Spunk och himlade med ögonen åt min okunskap.

Faktiskt gör man det, sa Pôppet och pekade på de barriga, nagelacksmålade fingernaglarna på granen de höll på att spana in.

Nagellacket? sa jag och tittade till på granen.

Man ser handen, sa Spunk och pekade på en av grangrenarna, man ser fingrarna och längst ut på fingrarna ser man ju nagellacket. Det ljusgröna.

– Ser du väl? sa Pôppet.

Alltså är det en tjejgran, sa Spunk med en punkt.

Fast… du vet om att killar också kan ha nagellack va? Om de vill alltså, sa jag utan att ifrågasätta om granar kan ha nagellack överhuvudtaget.

Kan de? sa Spunk kanske lite misstänksamt.

Såklart de kan, sa jag.

Hur ska vi då veta om det här är en tjejgran eller en killgran? sa Pôppet frågande till Spunk.

Hmm… sa Spunk och kliade sig i huvudet, innan hon sken upp som av en snilleblixt. Vi får väl kolla om den har en snopp eller en snippa, såklart!

Var sitter den då? sa Pôppet och tittade på granen, uppifrån och ner.

I grenen har jag hört, sa Spunk och skuttade in bland grangrenarna, tätt följd av Pôppet.

Milda makaroner vad ni är pinsamma, sa jag och stängde öronen omedelbums och gick vidare.

Efter några minuter kom de skuttandes igen.

Hur gick det? sa jag och var inte säker på att jag ville veta egentligen.

Jättebra! sa de glatt i mun på varann.

Vad var det för gran då? sa jag.

Vet inte, men vi hittade skogsdjurspoop under grangrenarna, sa Pôppet lyckligt.

Så det måste varit en skogsdjurspoopsgran, sa Spunk som om det var det mest logiska svaret.

Åhå, sa jag och ville inte riktigt tänka på vad de mumsat, men skrev upp i minnet att jag inte skulle pussa dem på hela resten av dagen.

Och sen gick vi vidare genom skogen.

Det där är en tjejgran också, sa Spunk och pekade på en gran med små, späda ljusgröna granskott i änden av grenarna nagellack.

Eller så är det en killegran med nagellack, sa Pôppet och tittade på Spunk.

Precis, en tjejgran eller en killegran är det, sa Spunk och pekade med hela handtassen på tjejkillegranen.

Japp. Killegran eller tjejgran, sa Pôppet och kände sig smart.

Rätt så plättlätt att könsbestämma granar eller, sa jag och blinkade med ena ögat.

Såklart det är, sa Spunk och ignorerade min måhända lite retsamma ton.

Du ser ut som du fått nåt i ögat, ungefär där, sa Pôppet och pekade på mitt ögonblink.

Och sen sprang de vidare och jag traskade efter, under tiden jag njöt av blommiga dofter och solen som letade sig ner genom trädkronorna. Och av alla flick- och pojkgranarna med ljusgrönt nagellack på sina barriga fingernaglar.

 

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s