Skip to content

Men det snöar inte.

30 mars, 2015

Regn och regn, från tidig morgon till nästan kväller.

Regnet måste fystränat lite under vintern, sa Spunk och höll upp tassen i luften samtidigt som hon tittade upp bland gråigheten på himlen under vår skogsrunda.

Eller hur. Maken till kondis och uthållighet på årets första, riktiga vårregn skådar man sällan, sa Pôppet medhållande, för hon håller nästan alltid med Spunk eftersom hon vill vara en bra kompis. Förutom om ett tuggben är iblandat, då kan hända att det inte är så viktigt med vem som är kompis med vem längre.

Men det snöar inte, sa jag och vände upp ansiktet mot regnet och njöt lite faktiskt. För det var bara regn. Inte snö. Allt annat än snö är bättre, förutom jordbävningar kanske.

Så det blir lite agilityfnitter efter skogsrundan då, eller? sa Pôppet och kunde inte låta bli utan att ta några extra snurrsteg i luften sådär bergerskt förväntansfullt.

Ingen agility idag, det har regnat alldeles för mycket, sa jag. Agilityplanen är alldeles jätteblöt och halkig och du är inte så klokfotad.

Nä hon är rätt lättfotad, sa Spunk och tittade på Pôppets fötter. Verkligen inte tungfotad, eftersom hon står på framtassarna när hon sprinklar ettor.

Måhända jag är flexibelt fotad, men vad har det med vädret att göra? sa Pôppet och skulle säkert höjt inte bara ett, utan båda, ögonbrynen om hon haft några.

Eftersom du är rätt sprattelfotad så lär du halka ihjäl dig en smula på en regnblöt agilityplan, sa jag till Pôppet.

Och okoordinerat fotad i allmänhet. Speciellt på trampolinen, där lär du halka som en tvål, sa Spunk.

Ja det är sant, på trampolinen kan jag nog halka i själva hoppet eftersom jag är så tjohofotad, sa Pôppet och nickade med ett tjoho om fötterna.

Men… vi har ingen trampolin på agilityplanen? sa jag förbryllat och höjde båda mina ögonbryn bara för att jag kunde.

Visst visst, sa Spunk med samma tonfall som man använder när man klappar ett barn på huvudet, och sprang vidare.

Så kan vi säga om det känns bättre för dig, sa Pôppet nickande och sprang vidare hon med, eftersom hon gärna springer där Spunk springer.

Och så funderade jag lite till på om jag verkligen hade en agilitytrampolin som jag inte visste om. Och under tiden jag funderade på hur en agilitytrampolin skulle se ut, och om den borde vara riktad mot ån i så fall, så vände jag upp ansiktet mot regnet och njöt en smula.

Det snöar inte i alla fall, sa jag för mig själv och tyckte om våren lite extra.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s