Skip to content

– Du behöver ju inte titta om du tycker det känns lite pinsamt, sa jag.

8 mars, 2015

Ljuvliga vårsol och ljuvliga väder och ljuvliga gräsmatta! lyckosprakade jag till i hela kroppen, och förstod plötsligt hur en berger känner sig nästan jämt, när jag kom ut på agilityplanen idag. För jag avskyr (jo, avskyr) snö och älskar (jo, älskar) gräsmatta. Och nu är snön borta och gräsmattan framme igen.

Tack för det, våren. Innerligt, menar jag det.

11023195_797594606984353_688296496_nGlatt nynnandes på nån melodi jag egentligen inte kan, toffade jag därför runt över agilityplanen och satte upp hinder, petade slalom och knackade fast tunnlar. Pyrrepinglorna nynnade inte på nån melodi men toffade runt de också. Vi är rätt lika, så.

Spunk höll koll på änderna i ån, som hemtrevligt ringlar på två sidor om agilityplanen, för änderna håller på att flörta med varandra som mest intensivt just nu. Jag hoppas som vanligt på andbäbisar längre fram i vår och tycker det är trevligt med flörteriet, men Spunk tycker att de kunde vara lite mer diskreta. Det säger hon till dem också, med jämna mellanrum.

Du behöver ju inte titta om du tycker det känns lite pinsamt, sa jag.

Nån måste ju säga till dem att vara en smula anständiga, sa Spunk och sneglade en gång till på plaskandet och fjädrigheterna och önskar att hon hade gillat att bada så hon kunde simma ut och säga till dem på skarpen. Men nu gillar hon inte att bada och får därför prata med dem på håll.

11039707_797594640317683_2075134210_nPôpp-prylen brukar vanligtvis också småprata med änderna, men inte när vi är på agilityplanen och det vankas fnitter. Hon hämtade istället sin älskade Squeakerboll och följde efter mig, där jag började banvandra så smått.

Jag ska banvandra först innan vi kan fnittra, sa jag till Pôppet.

Jag vill bara att du ska veta att jag är redo. När som helst. Här är jag och här är bollen, om du skulle plötsligt skulle känna att du vill börja med en gång, sa Pôppet tror jag. Jag bara tror det, eftersom det är lite svårt att höra vad hon säger när hon har munnen full av boll. Men hon tassade efter mig som en skugga, hela banvandringen, för att visa att hon kunde börja när som helst.

Och jag fortsatte nynna glatt och peta hinder och vifta på prov med armar och ben lite här och där, för att klura ut lämpligaste sättet att guida sprakiga pyrrar genom hinderdjungeln.

Alltså, det är  nåt speciellt med våren, det är det, sa jag och klappade på gräsmattan med fötterna och lyckosprakade lite till, till bergertösernas stora förtjusning.

Lyckosprak liksom. Vi är rätt lika så, sa Pôppet och Spunk i mun på varann.

Vi är ju det, sa jag.

——————————–

En träningsbana med lite klur och full rulle. Utmana gärna vid hinderdiskrimineringen och slalomingångarna, men målet ska vara att lyckas. Och ha roligt. Och belöna massor. Agility ❤

10292439_797238010353346_6977275592350529805_n

 

 

 

 

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s