Skip to content

Och inte alls valpförälskat eller så, tycker jag det.

29 oktober, 2013

Pôppvalpen är galet knäppsöt faktiskt. Inte klassiskt vacker eller bergerstilig precis. Utan knäppsöt.

Knäppsöt är precis vad du är, säger jag till Pôppvalpen och klappar henne på magen en svängom.

För Pôppvalpen har verkligen den lenaste mage jag klappat på, någonsin. Inte för att jag brukar springa runt och klappa folk och fä på magarna hela dagarna, men oj vilken len mage hon har. Jag skojar inte.

Den är så len, säger jag beundrade och fortsätter klappa-klia henne på magen så hon blundar för ett ögonblick och drar en sån där förtjusande hundsuck där hon ligger på rygg med den lena magen i vädret. En sån där förtjusande hundsuck som berättar att allt är så bra så.

Knäppsöt och alldeles förtjusande len om magen, kan man säga att Pôppvalpen är alltså.

Och plättlätt, har jag sagt det? Hon liksom bara hänger med. Överallt. Och bara är, och plumsar runt som om hela världen var hennes alldeles egna favoritplats.

Plättlätt tycker du bara för att Spunk var senaste valpen du hade, och vi vet ju alla hur hon var som bäbis, säger Humlehunden med en förklarande ögonrullning och ett förklarande fnys.

Fast jag minns inte att Spunk var särskilt svår heller…? säger jag då och glömmer bort att Spunk till exempel inte var rumsren förrän efter första löpet och kanske inte helt plättlätt på den fronten.

Därför kan man säga att Pôppvalpen är plättlätt och knäppsöt och alldeles förtjusande len om magen, till exempel.

Eller hur, visst? säger jag och fortsätter stryka handen över Pôppvalpens ovanligt lena mage.

Säger du att hon är smart också, så tycker jag att du är ett stort mummel-hittepå hela du och bara ser det du vill se och jag kommer aldrig någonsin mer lita på vad du säger, muttrar Humlehunden.

Och där förstår jag inte alls vad Humlehunden menar. För man ser ju klara Pôpp-likheter med smartaste personen som levt ever. Lika som bär, kan man säga.

Ungefär så.

2

Bärlik en Einstein, plättlätt och knäppsöt och alldeles förtjusande len om magen, kan man säga att Pôppvalpen är, alltså.

Och det tycker jag helt opartiskt. Osubjektivt. Jätteobjektivt, kan man säga. Utifrån sett.

Och inte alls valpförälskat eller så, tycker jag det.

Annonser
One Comment leave one →
  1. 30 oktober, 2013 22:43

    Onekligen väldigt likt… Kramis!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s