Skip to content

Sen kan jag gå och dricka kaffe en stund, om jag vill.

30 juli, 2013

AirDog Squeaker Balls-500x500Det är nåt magiskt med de där Squeakerbollarna. Inte bara HumleSpunkarna älskar dem, nu har även Popping upptäckt tjusningen med en pipande tennisboll.

Och hur roligt man kan ha med en Squeakerboll? Popping vet.

Ska vi fnittra lite agility? säger jag till Popping.

Jajajajaja! svarar Popping med hela sig självtet, eftersom jag har Squeakerbollen i handen.

Sen gör hon det jag ber om blixtfort, så jag fortast möjligt ska rulla iväg bollen som belöning.

Äntligen! skriker hon och sätter av efter bollen. Sen kan jag gå och dricka kaffe en stund, om jag vill.

För sen tar hon bollen i munnen och springer runt, runt, under tiden hon munkramas med bollen lite så den piper. Hela tiden, piper den.

Sen springer hon in i alla tunnlar hon ser och piper med bollen jättemycket. För tydligen låter det så alldeles förtokat roligt när en Squeakerboll piper i en tunnel, så pass jätteroligt så man måste springa genom ännu fler tunnlar, jättemånga gånger.

Och gårdagens favorit – man springer upp på A-hindret med bollen och släpper bollen när man är uppe på toppen så bollen studsar ner alldeles vilt utför A-hindret. Och så springer man lika vilt efter. Och fångar bollen och springer ett varv med den i munnen och piper med den. Framför allt piper med den. Sen springer man upp på A-hindret igen och gör om alltihopet igen. Och igen. Och igen.

Du gillar den där Squeakerbollen va? skrattar jag. För det ser verkligen aproligt ut.

Mfhphmm, svarar Popping med bollen i munnen och i förbifarten.

Hur jag får tag i Popping och bollen igen?

Hade jag bara haft EN Squeakerboll hade det nog varit omöjligt. Då hade jag fått vänta på att det blev natt och mörkt, eller att hon föll ihop av trötthet.

Men nu är jag ju smart. Och har flera.

Antingen plockar jag fram en till boll och piper lite med den, så kommer hon som ett skott. Eller så…

Titta här Popping! säger jag och rullkastar nästa boll över gräsmattan, så hon släpper den hon har och springer efter nästa boll.

Och så börjar hon om igen.

Squeakerbollar is da shit! tjoar hon sådär lyckligt innan hon pipande försvinner in i tunneln. Och jag bara tittar på och ler.

(Squeakerbollar hittar man här)

Annonser
10 kommentarer leave one →
  1. 30 juli, 2013 13:35

    Åh! Världens bästa kollo!!! Kramis!

  2. 30 juli, 2013 15:17

    Hur länge överlever squeakerbollarna hos dig? För att vara Norrie hade vår senaste fantastiskt bra livslängd, två lägerdagar innan han lyckades sätta en huggtand precis där squeaker-grejen sitter. Frågan är om de generellt håller ännu längre innan det händer, eller om det är meningslöst att investera i flera. 🙂

    • 30 juli, 2013 18:26

      Här har ingen boll gått sönder än *tar i trä* och vi har ju haft dem ett tag. Så det måste vara höjden av otur att huggtanden hamnade precis där…
      Däremot råkade jag kasta bort en, rätt ut i snåren. Men det är ju ett annat problem, det här med att sikta rätt. *garvar*

  3. Åsa Nilsonne permalink
    30 juli, 2013 16:59

    Kan vi få se en liten film så att vi också kan bli glada?

    • 30 juli, 2013 18:27

      Vi är ovänner igen, kameran och jag. Nu är den suddig och äter batterier. *blä*

      Ska se om vi kan komma överens vid nästa träningspass ändå.

  4. 31 juli, 2013 11:38

    Hmm kanske Senapshundarna behöver en sådan där magiskt jätterolig boll…

  5. 1 augusti, 2013 08:54

    De där bollarna är verkligen alldeles magiska. Men här får man se upp när det vita luddet får tag i dem och snabbt som attan pipa med nästa boll så han släpper den han har i munnen. För annars så ser han till att efter att ha sprungit några ärevarv med den i munnen och liksom hoppstudsar fram med den pipandes i munnen att den dödas ordentligt. Så här hemma har det gått åt några bollar för det är så vansinigt roligt att se ludden bli så glada för sin belöning. Dessutom är de faktiskt inte speciellt dyra de där bollarna. Det svarta luddet däremot tror jag aldrig har lyckats ta sönder någon av bollarna.

  6. 5 augusti, 2013 12:39

    Åh vilket härligt hundliv!

  7. 6 augusti, 2013 20:54

    Helt underbart som vanligt!
    Assar muttrar dock och hälsar att pipbollar hittar man inte alls ”här” på datorn – de hittar man när man drar matte genom värsta högsta gräset uppför värsta jobbigaste backen! Så det så!
    (Se’n ska vi väl inte berätta att han är sämsta möjliga på att pipa med den…….)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s