Skip to content

…och pekar på kantarellkonfettin som flingar över mossan.

10 juli, 2013

Plötsligt skymtar jag något gult bakom tallarna i mossan. Något guldigt kantarellgult. Och när jag snabbt skuttar bortåt för att kika, så bubblar det av kantarellgult överallt. Överallt.

Nämen titta! Titta här!! utbrister jag lyckligt och kvittrigt med hela kroppen och armarna upp i skyn som om jag vill omfamna hela himlen, eller åtminstone hela kantarell-hobben, för sån är jag när jag träffar på kantareller.

För jag gillar verkligen, verkligen att träffa på kantareller.

Vadå vadå?! säger Spunk och Popping jättehögt och kommer raketfarandes jättefort och landar mitt  bland alla kantarellerna. Påminner lite om bowlingklot, gör de. Om man tänker sig att kantarellerna är käglor.

Ehh… det fanns kantareller här, säger jag och pekar på kantarellkonfettin som flingar över mossan.

Åhå. Inget annat? säger Spunk och sprakar iväg igen.

Vahförnåt? fnittrar Popping och poppar runt bland kantareller och mossa sådär som hon alltid gör. För hon står inte med alla fyra benen i backen samtidigt, om hon inte behöver. Och det behöver hon aldrig, om man frågar henne själv.

Inget särskilt. Spring och lek du, säger jag viftigt med rösten så hon ska poppa vidare och sluta poppa runt bland alla kantareller.

Okelidoki, säger Popping och raketar iväg efter Spunk.

Du kanske inte skulle låta så glad, som om du hittat en superduperskatt eller så, om du inte vill att knäppgökarna ska stampa sönder kantarellerna, mumlar Humlehunden och tittar på kantarellkonfettin.

Fast det är svårt att låta bli, för jag bli så införpaffat jätteglad, säger jag och drar upp en hundpåse ur fickan och plockar upp de kantarellerna som fortfarande är hela och plockningsbara.

Och så fortsätter vi promenaden en liten svängom till. Och dra på trissor. Runt nästa enbuske så finns det ännu mer kantareller. Jättemånga. Som om de samlats för släktträff, eller för en kantarell-popstjärne-konsert, eller ett politiskt skogsnationellt superdupermöte, om nu alla kantareller i hela skogen tillhört Kantarelldemokratpartiet till exempel.

Tyst som en mus nu, säger jag koncentrerat som ett mantra för mig själv och låter bli att jättetjoa på utsidan. Bara jättetjoar på insidan, för lite tjoighet måste jag släppa loss när jag fyndar ett helt nytt kantarellställe, jag måste faktiskt det. Och så kikar jag samtidigt efter Spunk och Popping, som sprakar runt i talltopparna en bra bit framför mig.

Perfa. Nu ska jag bara smyga ner på huk här och plocka allesammans jättefort innan de upptäcker kantarellbyn och stampar sönder den, säger jag till Humlehunden som parkerar sig under ett blåbärsris och mumsar blåbär under tiden jag plockar alla gula svampar jag ser. Men jag konstaterar rätt snabbt att hundpåsen inte kommer räcka till.

Rackarns fast underbart! skrockar jag lyckligt och jättetyst.

Hallå? hör jag Spunk ropa på håll.

Vafalls? hör jag Popping också ropa.

Äsch, tänker jag och plockar jättefortare.

Var är hon? säger Popping till Spunk.

Jihoo! Jag tror hon leker kurragömmaleken! Det gör hon när hon tycker att vi springer för långt bort från henne, och den leken är jätterolig! Skynda dig att leta upp henne! säger Spunk till Popping.

Kurragömmaleken? Tjoho vad roligt! poppar Popping och springer benflaxigt ihop med Spunk för att leta upp mig.

Äsch så införbaljat, viskar jag till Humlehunden och plockar om möjligt ännu jättefortare fastän hundpåsen raskt blivit full.

Ibland tror jag du tänker baklänges och på tvären på nåt vis faktiskt. Eller bara osmart, säger Humlehunden och ploppar in ett blåbär till i munnen.

Här ääär hon! ropar Spunk och plötsligt har jag både Popping och Spunk ömsom i knäet och ömsom bland alla kantareller, och kantarellerna flyger och far all världens väg och jag tappar nästan balansen.

Japp, påminner faktiskt om en kantarell-popstjärne-konsert, en sån där konsert med stage-diving, säger Humlehunden observant bortifrån blåbärsriset.

Snälla nån, säger jag och puttar bort sprakpellorna och försöker rädda kantareller så gott jag kan.

Kurragömma var ju hur kul som helst! poppar Popping.

Eller hur?! sprakar Spunk.

Titta, rådjurspoop! säger jag desperat och kantarellomhuldande och pekar rätt ut i skogen.

Vart då?! säger bergertöserna i mun på varann och sprätter iväg.

Ljugigt som tusan, säger Humlehunden och skakar snegligt på huvudet.

Nöden har ingen lag, särskilt inte om det gäller kantareller, säger jag och har inte jättemycket dåligt samvete, bara lite.

kantarellOch sen plockar jag så mycket jag bara får plats med i påsen innan sprakpaketen kommer tillbaka, fast hundpåsen är full egentligen så jag nästan inte får tag i någon kant att hålla i för att bära den.

Och sen går vi hem och hämtar svampkorgen och svampkniven och en näve torrfoder och går tillbaka. Och torrfoderkulorna kastar jag ut i mossan på behörigt avstånd från kantarell-popstjärne-konsert-publiken så HumleSpunkarna och Popping har något annat för sig än att dansa riverdance bland kantarellerna.

Och sen fortsätter jag plocka de ljuvliga guligheterna, och under tiden jag plockar kantarell efter kantarell, så ler jag väldigt stort på utsidan, och tjoar ”Titta här!” jättehögt och lyckligt på insidan.

För jag tycker verkligen, verkligen om kantareller.

Annonser
4 kommentarer leave one →
  1. 10 juli, 2013 16:33

    Mums! Så underbart ni har det på era skogsrundor. 🙂

  2. 11 juli, 2013 00:03

    Grattis! Supermumsigt… Kramis!

  3. Åsa Nilsonne permalink
    11 juli, 2013 08:35

    🙂

  4. 11 juli, 2013 12:00

    Haha, åh, jag kan verkligen se framför mig hur det såg ut där i skogen med två galenpannor som tyckte att ni lekte kurragömma 😀 Tur att det går att distrahera dem med att sprida ut lite torrfoder 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s