Skip to content

Ett moln eller?

29 juni, 2013

Popping har en förskräckligt rolig kroppsuppfattning, faktiskt. Om hon nu har någon uppfattning om sin kropp överhuvudtaget. Hon är ju mitt i tonårskropps-förvirringen, om man tänker efter.

Och kroppsförvirrad är hon ibland, fast bara ibland.

Öhh… säger Spunk när Popping för trettioelfte gången slår huvudet i vardagsrumsbordet när hon ska hoppa upp i soffan.

Du har ingen aning om vart din kropp slutar eller? muttrar Humlehunden och skakar lite på huvudet.

Ute i skogen däremot så har hon full koll på tassarna. Herremittjehu vad hon och Spunk raketar över stubbar och grenar och kottar och runt träd och genom snår. Helt utan att snubbla.

Fast när de svänger tillbaka mot Humlehunden och mig från sina raketrundor så…

…och du har ingen aning om vart min kropp börjar heller, muttrar Humlehunden när Popping brakar rätt in i henne, utan att bromsa först. För trettioelfte gången det också.

Popp popp, svarar Popping och är jättelycklig alldeles oavsett.

Och lite så är hon. Jättelycklig och poppandes och full av spritteri, oavsett. Trots att hon brakar in i saker, som till exempel ett vardagsrumsbord eller en Humlehund eller mina ben, till höger och vänster.

Fast sonen fick lite nog för ett ögonblick i soffan i går kväll. För då skulle Popping hoppa lite graciöst från ena sidan av soffan till den andra, utan att ta hänsyn till att sonen satt i mitten. Och missbedömde både avstånd och höjd på hoppet, kan man säga. Så det blev ett litet… brak där.

Tror du att du är ett moln eller?! sa sonen ganska högt till Popping som klättrade sig ur högen av son och Popping om vartannat.

Vad sa du? sa jag och garvade.

Det är som om hon tror att hennes kropp är ett moln, muttrade sonen.

I hear you, muttrade Humlehunden som garderat sig med en kudde.

Och om Popping hade trott att hon var ett moln, så hade det förklarat en del.

Men Popping svarade aldrig på frågan om hon trodde att hon var ett moln. Hon bara poppade vidare genom livet, sådär ovetandes om soff-tumultet, och sådär jättelyckligt som bara en berger kan poppa.

Häftiga, tonårssprattliga lurvtuss.

Annonser
One Comment leave one →
  1. 30 juni, 2013 23:23

    Full fart på kollot som vanligt alltså… Kramis!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s