Skip to content

Eller för att blåsa dammet av böckerna i hans bokhylla.

19 juni, 2013

Hur man vänjer hundarna vid smällare och skott och nyårsraketljud?

Plättlätt. Så här gör man:

Man flyttar till ett mindre hus där man inte får plats med surroundsystemet i vardagsrummet. Således är surroundsystemet alldeles ledigt, varvid sonen i huset kidnappar hela alltihopet blixtfort och kopplar in det till sin spelmojäng, aka PS3 (eller vad det är).

Sen låter man sonen köpa ett nytt spel. Ett spel med mystiska varelser som gör mystiska ljud och där man ska jaga och skrika och skjuta ner saker. Och så låter man honom sätta igång att spela. Med surroundsystemet inkopplat.

Först spelar han i lite lagom volym. Men sen går jag ut en sväng i skogen med hundarna, och då tror jag att sonen råkar trilla på volymratten eller nåt sånt. Och eftersom jag är ute med hundarna hela förmiddagen så märker jag inte att sonen, såklart omedvetet (haha), höjer volymen betydligt. För att maxa spelupplevelsen gissar jag. Eller för att blåsa dammet av böckerna i hans bokhylla. Något av det två.

När man sen kommer in i huset igen, med alla hundar, så brakar det och smäller det á la surroundsystem från alla hörn från övervåningen, så taket buktar både inåt och utåt och fönsterrutorna skallrar och lamporna gungar i taket.

Smäller sådär väldigt nyårsaftons-älgjakts-cowboy-aktigt. Sätter jag i smyg upp en blinkig discolampa också, så är det precis som på nyårsafton (så när som på att jag inte har en läcker nyårsblåsa på mig och ett champagneglas i handen, utan istället en trött, skogsbarrig T-shirt, fjällrävenbrallor och en mugg kaffe).

I normala fall hade jag gått upp och bett honom sänka lite.

Men inte nu. För det smäller och tjongar överallt som sagt, och hu vilken bra ljudträning det är för hundarna.

Tror jag i alla fall att det är. Jag ska fråga dem när de vaknat. För alla tre gick och lade sig i soffan och snarkar just nu ungefär lika högt som sonens PS3-spel smäller och brakar. Ungefär.

Vad bra.

Annonser
3 kommentarer leave one →
  1. 19 juni, 2013 15:45

    Haha, jäklar vilket liv det verkar vara hos er 😀

  2. 19 juni, 2013 23:27

    En sån son är guld värd när det gäller raket- och åskvänjning… Kramis!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s