Skip to content

Men inte kunde han ana vad som väntade på HumleSpunkarna ute i trädgården.

8 maj, 2013

Mitt i natten vaknar jag av ett vrål från bottenvåningen.

Humlehuuuunden!! skriker maken sitt allra högsta.

Och sen hör jag hur han springer ut i trädgården och fortsätter ropa, och jag hör Humlehunden skälla väldigt, väldigt upprört.

Va?

Jag hoppar snabbt upp ur sängen, slänger ett öga på klockan i förbifarten (inte bokstavligen såklart) och konstaterar att det verkligen är mitt i natten. Klockan är inte ens tre.

När jag kommer ner till bottenvåningen så har maken och HumleSpunkarna precis kommit in från trädgården. Alla tre ser lite upprörda ut faktiskt.

Vad är det som händer? säger jag oroligt.

Den där Humlehunden, muttrar maken.

Det visar sig att maken vaknat på småtimmarna, och när han ändå var vaken så släppte han omtänksamt ut hundarna en sväng i trädgården. För ett natta-tingeling, om de önskade.

Men inte kunde han ana vad som väntade på HumleSpunkarna ute i trädgården.

En grävling, säger maken. Det var en grävling i trädgården.

Va?! säger jag och förstod precis hur det omtänksamma natta-tingelinget nu skulle ta en tvär vändning.

https://i1.wp.com/gfx2.aftonbladet-cdn.se/image/13294111/480/normal/e2e5852d9b8a5/gra%CC%88vling.jpgHumlehunden hade sett grävlingen rätt så direkt, och kastat sig efter den och börjat både skälla och jaga grävlingen. Spunk höll sig däremot lite mer i kulisserna.

Men Humlehunden sprang så fort hennes korta ben bar henne, rätt ut i mörkret efter grävlingen, och skällde så skräckinjagande hon bara kunde. (Vilket inte är särskilt skräckinjagande egentligen. Tänk ljudet som blir när man drar en liten, liten fönsterskrapa mot en blöt fönsterruta. Ungefär så skräckinjagande låter Humlehunden. Fast om ni träffar henne behöver ni inte berätta det för henne, för hon kommer inte hålla med ändå.)

Tack och lov tog det inte lång stund för maken att bryta jakten, medelst vrålet, och att sedan få in HumleSpunkarna igen. Och tack och lov blev grävlingen faktiskt skrämd av Humlehunden och gick inte till attack.

Jag menar… Humlehunden kunde puffat runt på ett moln i hundhimlen just nu, lika gärna. Hon har ju inget att sätta emot om en skrämd grävling skulle försvarat sig och hoppat på henne. *rys*

Du är ju helt tokig, säger jag till Humlehunden, en grävling är ju till exempel åttahundra gånger större än dig. Och livsfarlig och lättretad.

Spelar ingen roll. En grävling har inte i vår trädgård att göra, säger Humlehunden bestämt och ser väldigt allvarligt tuff ut, under tiden hon skakar av sig lite… trädgårdsdamm (?).

Frågan är hur grävlingen kom in i trädgården över huvudtaget? säger jag lite tyst och omtumlat för mig själv.

Och det mysteriet ska jag klura på idag. För hela trädgården är omsorgsfullt inhägnad med gunnebostängsel och väldigt HumleSpunks-säkrad. De kan inte ta sig ut någonstans. Och kan inte HumleSpunkarna ta sig ut, så borde ju inte en grävling kunna ta sig in?

Fast jag hoppas innerligt att grävlingen tagit sig ut på samma ställe den tagit sig in, så den inte sitter ute i trädgården och väntar på oss idag. Hämndlystet.

Jag tror vi ska syna gunnebostängsel idag och säkra upp vad nu som behöver säkras upp, så inga fler grävlingar tar sig in här, säger jag till Humlehunden.

Eller så kan vi sätta upp en skylt ”Här vaktar jag!” med en bild på mig, säger Humlehunden. Då kommer inga grävlingar att våga sig hit, någonsin mer.

IMGP2344Mhm, säger jag och undrar om någon egentligen skulle bli rädd av en sån skylt.

Och sen tänker jag att Humlehunden minsann är tuffare än hon ser ut. Eller mer korkad än hon ser ut. Något av de två.

(Grävlingsfoto: Scanpix)

Annonser
5 kommentarer leave one →
  1. Ingela permalink
    8 maj, 2013 10:41

    Huuh! Tur du har farliga humlehunden som kan jaga bort inkräktare;-) hälsa henne att hon måste vara rädd om sig, de där vilda djuren är inte att leka med. 😮

  2. Åsa Nilsonne permalink
    8 maj, 2013 11:31

    Tuffare. Absolut tuffare…

  3. 8 maj, 2013 15:10

    Snyggt jjobbat Humlis! Grävlingar ska man inte låta vara ostraffat i trädgården! Den blev nog livrädd och kommer aldrig mer att sätta sin fot där… Kramis!

  4. 8 maj, 2013 17:23

    Å fy rackarns! Hon ser ju rysligt intelligent ut så det kan ju vara så att hon är snäppet mer osmart än vad hon ser ut att vara. 😉

  5. 9 maj, 2013 09:19

    Håller nog på Åsas teori…
    För säkerhets skulle alltså… För att inte såra. För JAG vill inte ha en sur Humlehund efter mig om tillfälle skulle ges:)
    PUSS till den duktiga/tuffa/korkade vilket ni nu väljer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s