Skip to content

Som om hon bara väntat på det här.

7 april, 2013

Som tur var hade vi saker att göra på tävlingsmorgonen, Spunk och jag, så jag hann inte tänka så mycket mer.

Först en strosarpromenad för att rasta av Spunk efter bilturen. Morgonen var ljuvlig med frisk, klar luft och alldeles blå himmel. Frosten krispade hela gräsmattan och det blev kyliga dimmpuffar i luften när man andades ut.

Och andas ska vi göra idag, sa jag till Spunk. Andas och följa med bara, var min plan. Och att överleva.

Spunk skulle slutmätas eftersom hon precis fyllt två. Så efter rastningsrundan gick vi in i klubbstugan för att fixa det. Spunk gillade inte chipavläsningen alls och blev lite ihopkrupen under mätningen efteråt. Turligt nog ligger hon mitt i medium och är inget gränsfall alls, så mätningen blev snabbt avklarad.

Nu är det snart dags, sa jag och tittade ut över hoppbanan som stod färdigbyggd.

Första loppet – ett Hopplopp
Banvandringen gick snabbt, och det enda jag hade i huvudet var att handla den som om vi tränat hemma på gräsmattan. Att inte titta på hur alla andra tänkte göra, utan köra som vi brukar. I vår bubbla. Spunks och min.

Som vi brukar, i vår bubbla, mumlade jag telepatiskt till Spunk som låg i bilen och väntade under tiden jag viftade med armarna och sprang än hit och än dit över hoppbanan.

När starten sen gick för det första ekipaget i klassen så skulle jag bara snabbt kika på några vänner som startade före mig. Och nervös i huvudet som jag var, så tänkte jag inte på hur snabbt det kan gå mellan starterna. När jag kikat på startnummer elva färdigt, så sprang jag och hämtade Spunk för att värma upp henne. Lite rastning och sen sprang vi bort till framhoppningshindrena där det var kö.

Ingen fara, vi ska inte starta förrän nummer 27, sa jag till Spunk. Som om jag hade gott om tid på mig. Hur tänkte jag där? Logiken försvann med nervositeten, kan man säga.

Kön var så lång vid framhoppningshindrena, så vi busade runt med cirkel-lekar på gräsmattan istället tills jag kände att det nog var dags snart. Tillbaka till hoppbanan för att dricka lite vatten och tagga igång med lite kamplek – fast när jag passerade startfållan så tjoade inroparen ”Var har du varit?! Det är du, nuu!”.

Oj, sa jag och hann inte tänka alls. Bara in på banan och köra. Vilket var jättebra egentligen, för jag hann nästan inte bli extra-nervös alls.

Och Spunk gick som vinden och vi var i vår egen bubbla hela loppet igenom och allt var så stadigt fast nervöst men stadigt också. En sjätteplats och pinne på det 🙂

Andra loppet – Agilitylopp
I uppvärmningen till agilityloppet så var Spunk lite loj och inte jättesprakig.

– Är du lite trött redan? sa jag och lockade med kampleksaken, men hon högg inte riktigt som hon brukar. Hu, tänkte jag.

Men när jag ställde upp henne till start så var det ingen tvekan om att hon var tokladdad och visste precis vad vi skulle göra. Som om hon bara väntat på det här. Som om tävling var det bästa i hela världen. Och det ryckte i hela kroppen på henne, där hon stod framför första hindret och bara väntade på ett ”okej”.

Och när jag tjoade ”okej” och sprang med mitt fina Spunk så brassade hon på som tusan i första tunneln och jag missade ett blindbyte och sen blev jag toknervös så det slutade med att jag gjorde den mesta handlingen spegelvänt från hur jag banvandrat. Och Spunk bara ”jajamänsan” trots min nervösighet och spegelvända handling och sprang in en andraplats. Otroligt. En andraplats och pinne på det 🙂

Tredje loppet – Hopplopp
Och det var inte ett hopplopp på vilken bana som helst, utan på en Nisse-bana. Alltså inte en klass ett-bana utan någon konstig hybrid mellan klass ett och klass åtta-bana.

Glöm inte andas! viskade inroparen innan jag gick in för start. Tydligen var jag lätt blå i ansiktet eftersom jag nervöst höll andan i startfållan.

Men om jag kunde trolla bort nervösigheten ”bara sådär” så skulle jag göra det. För den är så onödig. Spunk var så alldeles underbar i detta loppet, också. Både klok (jo!) och snäll som tusan, och übersprakig.

Vid ett tillfälle så missade jag ett blindbyte (igen, j*drar vad hon sprang!). Och ni vet såna där ögonblick som på insidan känns som en evighet men på utsidan egentligen bara är en pyttepille-sekund? Ett sånt ögonblick hade jag där, när jag insåg att ett blindbyte var en omöjlighet.

Hmm… inget blindbyte. Undrar om du skulle kunna tänka dig att hoppa hindret därborta ändå, och sen ta tunneln efter det? tänkte jag till Spunk under inombordsevigheten som på utsidan var en pyttepille-sekund. Och måhända jag gjorde ett undermedvetet pek, för hon gjorde precis som jag tänkte under den där evighetslånga pyttepille-sekunden. Min magiska, vackra Spunkpryl! Och sen var det bara att spurta i mål!

När jag värmde av henne sen så blev jag faktiskt lite blöt i ögonen en stund. Hon var så häftig att köra, och klok och smart och schysst och vacker och allt underbart på en och samma gång! Trots min eländiga nervklenhet. Förstaplats och pinne på det 🙂

Fjärde loppet – Agilitylopp
Återigen en Nisse-bana. Det vill säga en klass ett/åtta-hybrid igen. Och det här blev Spunks och mitt bästa lopp under dagen i mina ögon, det loppet som jag tyckte var allra häftigast, alla kategorier. För trots att det var det fjärde loppet så brakade hon på som en projektil, full av energi, och vi gjorde både tajt bakombyte med vift och jaakko på håll och skicka-vift och hon bara… var så underbar. Att jag sen råkade skicka henne runt ett hinder så hon hoppade det från fel håll så vi blev diskade må vara hänt. Det här loppet kommer jag minnas mest och bäst från dagen, för återigen var hon så häftig och sprakig och vacker och fnittrig och ösig – och detta i det fjärde loppet! Disk på den 🙂

Och när vi packat ihop alla grejor i bilen, och började köra hemåt, så hade jag en väldigt märklig känsla i kroppen faktiskt. Förskräcklig och förtjuslig känsla på samma gång. Hemsk och härlig, samtidigt. Avgrundsdjup och himmelshög. Ångest och lycka i någon slags konstig blandning.

Jättekonstig känsla faktiskt, sa jag till min ljuvliga, kloka, vackra och sällsamt sprakiga och älskade Spunkpryl, som redan somnat därbak i bilen.

Annonser
17 kommentarer leave one →
  1. 7 april, 2013 10:16

    Wow! Va stolt jag blir över att ha en bloggkompis som kan spraka runt agilitybanor så där fint trots en matte som viftar lite tokigt ibland! Hon lär sig säkert att hålla koll på tider och hinderhåll om hon får öva fler tävlingar! Grattis till de fina resultaten! Kramis!

  2. 7 april, 2013 10:20

    ❤ Ni är bäst!

  3. 7 april, 2013 11:25

    Det är helt galet hur bäst ni är 😀

  4. 7 april, 2013 11:35

    Vad galet duktiga ni är!! 🙂

  5. Berit och Ferry permalink
    7 april, 2013 11:49

    Du vet väl att det är något fantastiskt bra att tre pinnar på en och samma dag!!! Tråkigt att jag missade ert andra hopplopp på Nils Lindkvistbanan. Märklig bana, som de allra flesta hade problem med. Jag är så imponerad av er! Finns det någon kopia på Spunk som jag kan få köpa? Om du undrar vem det är som skrivit detta inlägg……så är det den okända människa som påminde dig om att inte missa prisutdelningen i ditt vinstlopp….

    • 7 april, 2013 14:44

      Tack! Jag är alldeles imponerad över Spunks bedrift faktiskt, tänk att hålla ihop så tokfokuserad i FYRA lopp med en handler som var så nervös, haha 😀
      Och jag fattar inte hur jag missade ropet till prisutdelningen, jag satt ju max tio meter från tältet… Helt nervös i huvudet var jag 😉

  6. 7 april, 2013 11:51

    Stort grattis! Vad duktiga ni är! 🙂 Håller med, diskade lopp kan vara hur bra som helst. Känslan kan finnas där ändå och vara riktigt skön, och man kan ändå känna att man har roligt tillsammans. Vilket också kanske är det viktigaste förutom att andas: att inte glömma bort att ha roligt. 🙂 Grattis än en gång till fina resultat! 🙂

  7. 7 april, 2013 12:32

    Så himla duktigt av dig att arbeta dig runt de där jäkla nerverna och kunna vara en duktig handler för Spunk! Jättegrattis igen!

    • 7 april, 2013 14:42

      Tack 🙂
      (Och jag var inte en jätteduktig handler för Spunk, men hon var otroligt schysst och läste hur jag tänkte. Hon var alldeles otrolig!)

      • 8 april, 2013 10:33

        Fast även om du inte var en jätteduktig och satte allt optimalt var du en duktig som satte allt uppenbarligen alldeles tillräckligt bra! 😀 Spunk har en sån himla bra grundträning (ta åt dig!) och det är ju också därför hon nu har goda möjligheter att vara schysst 🙂 Och dessutom, du har också en sån himla bra grundträning, kan tänka mig att mycket av handlingen sitter i ryggmärgen på dig och att plocka fram en plan B och C när de innan går i stöpet gör du på ett killevipp! Även om det känns som en inombordsevighet… 😉 Jag är imponerad av er, och skulle ha mycket att lära av dig!

      • 8 april, 2013 12:57

        Oj, tack! 😀

  8. Åsa Nilsonne permalink
    7 april, 2013 14:50

    Din blogg har varit mer spännande än någon thriller jag har läst på långe. Den ena cliffhangern efter den andra… Tack för uppdatering så att vi nu kan andas ut!
    Tänk att Spunk kände sig så hemma i tävlingsmiljön – med en gång! Vi andra behöver många tävlingar på oss bara för miljöträningen…
    Grattis till en glansfull debut, tankeläsningen imponerar särskilt!
    Ge Spunk en extraklapp från oss!

  9. Gun permalink
    7 april, 2013 15:49

    grattis det gick ju bra. Vänta inte för länge tills nästa tävling det är inte bra för nerverna om det blir lång tid emellan (har jag lärt mig av egna nerver)

  10. Anita permalink
    7 april, 2013 18:55

    Helt otroligt roligt att läsa, vad duktiga ni var/är!
    Jag hoppas du vågar/vill tävla mer, för jag tror nog att publiken kände av Spunkmagin de också. Jag hade gärna suttit i publiken, kanske nån annan gång.

  11. 8 april, 2013 13:26

    Grymmt bra jobbat Grattis Grattis GRATTIS =)

Trackbacks

  1. - Vad konstigt, jorden går inte under…? sa jag förvånat till Spunk. | HumleSpunk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s