Skip to content

– Du har nog rätt i det faktiskt, dumt tänkt av mig, sa jag fastän jag inte tyckte det egentligen.

12 december, 2012

Phu, sa jag och tittade på klockan. En-timmes-rundan hade plötsligt förvandlats till en trolig två-timmars-runda, eftersom vi knappt hunnit halvvägs ännu och det redan gått en timme.

J*drans snö, muttrade jag fast det tyckte inte Spunk alls.

Plums plums, tjoade hon som en delfin i det periodvis knädjupa snöhavet i skogarna.

Nu ser jag ditt huvud, sa jag när Spunk dök upp bakom en snögran, fast sen gjorde jag inte det längre. Hon plumsar förvånansvärt snabbt i snö, speciellt om man jämför med sig själv.

När vi till slut kom ut till den oplogade skogsvägen, där vinden blåst i snön så det bara var någon decimeter eller två med snö att pulsa i, så kändes det lätt om fötterna igen.

Åhh, det känns som att vandra genom molnen, sa jag och viftade lite extra med fötterna när jag klev vidare i det behagliga snödjupet. Det gjorde Spunk också, viftade med fötterna, fast det gör hon nästan jämt.

Tänk egentligen vilken praktiskt päls du fick, sa jag till Spunk och tittade på snöbollarna som fastnat i hennes päls. Bara några få, små, runda, tingelingande snöbollar hade fastnat mellan frambenen, och några få i mustaschen baktill, trots att vi plumsat i snön i över en timme. Inga snöbollar någon annanstans alls.

Om vi rufs-klipper rump-mustaschen en pyttebit så kommer du ju inte ha snöbollar därbak heller. Bara framtill. Tänk vad über-praktiskt.

Fast så funderade jag lite till.

Vi kanske skulle putsa pälsen i armhålorna också? sa jag.

Vah? svarade Spunk på det.

Så du inte får snöbollar mellan frambenen heller, sa jag.

Hur då?

Jag rakar mig under armarna jue, och jag har inga snöbollar i armhålan. Titta, sa jag och höll upp min ena arm.

Eller så slutar vi dra uttrycket ”sådan husse sådan hund” till absurda proportioner, sa Spunk med ett fnittrigt fnys, och tingelingade tjoigt vidare längst med den oplogade skogsvägen, som en liten svartlurvig julgran med vita julgranskulor mellan frambenen.

Du har nog rätt i det faktiskt, dumt tänkt av mig, sa jag fastän jag inte tyckte det egentligen.

Och sen plumsade vi vidare genom skogen, och jag längtade vår och Spunk njöt av nuet.

Annonser
5 kommentarer leave one →
  1. 12 december, 2012 15:31

    Å äntligen ett nytt inlägg på den bästa bloggen! Nu när jag är valpledig hinner jag ju läsa hur mycket som helst. Så gärna fyra, fem inlägg om dagen här om jag får önska. 🙂

  2. 12 december, 2012 16:19

    Haha, jag kan riktigt se framför mig hur Spunk plumsar runt där i skogen i full fart 😀

  3. 12 december, 2012 20:00

    Åh underbart! Jag måste börja prata mer med hundarna! Kanske får jag med så finfina kommentarer!

  4. 12 december, 2012 21:09

    Låter som om ni hade en superhärlig promenad! Och vilken päls att drömma om:)
    För övrigt håller jag med delfinhopparen om nuvarande väders förträfflighet.

  5. 13 december, 2012 12:07

    Jag brukar raka dem helt undertill, blir ju bara tovigt ändå… Kan väl hålla med Spunk om att det delvis är en dålig idé för att det blir kallt om armbågar och ljumskar och mage. Meeeen himla praktiskt är det! =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s