Skip to content

Alltså jättemycket blöt. Hämnd-blöt. Så blöt.

24 november, 2012

Jag genar lätt över kanten på kalhygget i skymningen, en skymning som verkar komma ungefär samtidigt som gryningen såhär års, och möts av de dimmiga älvorna som svepigt och magiskt dansar in över den öppna, kalhuggna gläntan i skogen. Dansande tar de meter för meter inägo av kalhygget, och jag fascineras av skådespelet samtidigt som jag tar ett djupt andetag och njuter av den höstligt friska och mossiga skogsdoften.

Humlehunden tossar ploppigt runt i mossan i kanten av kalhygget och sicksackar mellan blåbärsris-tuvorna, medan Spunk som vanligt spurtar runt som en vilding överallt och ingenstans.

… eller… vänta nu… var är Spunk?

Spunk, var är du? ropar jag.

Hääär! säger inte Spunk som svar, men jag hittar henne ändå. Hon är fullt upptagen med att intensivt rulla sig i…

Men uäk, du är ju hur äckelpäcklig som helst! utbrister jag när jag ser att hon rullar sig i något slags senapsliknande skogsdjurs-bajs.

Roligt som tusan, säger Spunk och gnuggar manken lite extra.

Helt plötsligt är det magiska ögonblicket förbi, och älvorna dansar inte över kalhygget längre utan det enda jag ser är en alldeles vanligt trött skymnings-dimma, och skogen doftar inte sådär höstligt friskt och mossigt längre, utan skogsdjurs-bajs-Spunkigt.

Gah, snacka om party-pooper i ordets rätta bemärkelse, säger jag till Spunk och hoppas att hon inte kommer och kastar sig över mig för att kramas eller rugby-tacklas eller så.

Och sen går vi hem och omedelbums stoppar jag in Spunk i duschen.

Taskigt som tusan, mumlar Spunk buttert över duschningen, om jag läser hennes kroppsspråk rätt.

Fast det kan ju inte komma som en överraskning att jag duschar av dig efter du rullat dig i skogsdjurs-poop, säger jag och undrar om tonårshundar verkligen inte inser att det finns konsekvenser när man bär sig åt sådär.

Bah, suckar Spunk och ser ännu mer butter ut.

Fast sen skingras plötsligt den spunkerska butterheten, en sinnestämning som verkligen är ovanlig på en berger i allmänhet och Spunk i synnerhet, och istället plingar det till lite bergerskt samt spunkigt i ögonen. Och det plingelinget smittar av sig till ett öronflärp. Och till ett smygigt fast ändock plingelingigt svansvift.

Så… du förstår att jag måste duscha av dig sånt här klägg, att det finns konsekvenser av sitt handlande? säger jag och uppskattar verkligen att Spunk väljer att se positivt på dusch-situationen.

Fast om jag hade vetat att hon egentligen plingade till om hela sig självtet för att hon precis kommit på den optimala hämnden till förduschningen, så hade jag nog inte svarat så glatt.

Konsekvenser av sitt handlande, mumlar Spunk så pass tyst att jag inte hör det, under tiden jag stänger av duschen och hämtar en handduk.

Och när jag kommer tillbaka med handduken för att torka henne, så skakar hon sig jättejättemycket så jag blev alldeles blöt över hela mig självt.

Alltså jättemycket blöt. Hämnd-blöt. Så blöt.

Kul, säger jag på tvärtomspråket och lånar Spunks handduk för att torka mitt genomdränkta självt en smula.

Konsekvenser som sagt, säger Spunk med ett självklart tonfall på sitt öronflärp.

Du har så rätt, säger jag och låter bli att påpeka att det var hon som började, för hon kommer inte hålla med mig ändå så det kvittar faktiskt. Vi är rätt olika, så.

 

Annonser
5 kommentarer leave one →
  1. 25 november, 2012 09:35

    Ha ha! Där fick du så du fes, tänkte hon nog. 🙂

  2. 25 november, 2012 14:38

    Hussen och jag brukar duscha tillsammans om det behövs. När jag har skakat av mig så mycket jag kan, släpper han ut mig till matten som sitter beredd med badlakanet. Sen duschar han en gång till innan han torkar sig. Han måste gilla att duscha… Kramis!

  3. 25 november, 2012 21:10

    Ibland är jag lite extra glad att jag aldrig (faktiskt!) haft någon ”rull-hund”!:D
    Fast berger låter attans kul alltså!

  4. 26 november, 2012 12:52

    Jag kör metoden ”dra för duschdraperiet” medan jag hämtar handdukar. Då skakar sig Uzie inte på mig iaf. Därmed inte sagt att man inte blir blöt när man duschar hund. 🙄

  5. 27 november, 2012 11:46

    Eller så kan man stänga in hunden bakom glasdörrarna i duschhörnan för att hunden ska skaka av sig det värsta, bara för inse att inte ett hårstrå skakar förrän man är inom stänkavstånd igen….:O Hämnden är ljuv….:)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s