Skip to content

…och har lite ”jag-har-bestigit-Mount-Everest-känsla”. Eller ”vi-knäckte-dansk-banan-känsla”.

26 augusti, 2012

Just nu sitter jag i soffan och har lite ”jag-har-bestigit-Mount-Everest-känsla”. Jo.

För idag knäckte vi den omöjliga dansk-banan, HumleSpunkarna och jag.

Och det här är det tredje och sista inlägget om denna bana (haha). För så klurig och rolig och utmanande för kropp och knopp var den, så den får hela tre inlägg.

Och hur man kan ha så roligt med en och samma agilitybana en hel helg, det begriper jag inte. Men roligt har vi haft, och lärt oss massor.

För. Den sista nöten att knäcka var passagen 10-11-12 med Spunk.

(Humlehunden var lättare, eftersom jag hinner springa ifatt henne. Så med Humlehunden följde jag med till tunnelingången på 11 och hann runt balansbommen för att hämta upp henne till tolvan. Hennes stora nöt att knäcka fanns på 2-3-4, men det tränade vi på gången innan.)

Och för er som är lika ”nördiga” som jag – så här löste jag passagen med Spunk…

För att träna ”ut-och-förbi-en-tunnelingång-fastän-jag-står-kvar-här” så satte jag helt enkelt upp ett extra hopphinder (orange). För det är lättare att skicka Spunk till något uppenbart, ett hopphinder, istället för rakt ut i tomma intet.

Jag stod kvar vid det gröna krysset och skickade Spunk med ett vift (flick) ut till hopphindret, och sen sprang vi parallellt på varsin sida om balansbommen till tunneln under tiden jag tjoade ”genom”. (Jag grönt streck, Spunk blått streck.)

På så vis kunde jag i lugn och ro hinna upp till tunnelutgången och hämta upp henne med en plockhand till tolvan, och ändå hinna före till tretton för att plocka henne hitom för hoppet.

Efter vi provat den passagen (10-11-12) ett par tre gånger, så tog jag bort hopphindret och höll andan av spänning. Och så skickade jag henne ut i ”tomma intet” med ett vift, tjoade ”genom” och toksprang.

Och hon förstod precis. Mitt goa, kloka Spunk. Hon rundade alltihopet ut i tomma intet, och tog rätt tunnelingång, och så firade vi som tusan med plingeling-kampleksaken och korvslantar, när vi möttes upp igen efter tunneln.

Är vi redo nu? Redo för att ”klättra upp till toppen på Mount Everest”, aka ”knäcka Dansk-banan”? viskade jag i örat på henne när vi firat färdigt.

Flärp flärp, svarade Spunk med öronen. Och det betyder jätte-ja.

Och sen tog vi hela banan i ett enda svep. Fort som tusan.

  • 2-3-4, trycka fram henne till en tunnelöppning som inte syns under tiden jag är på andra sidan balansbommen – Check.
  • 5, skicka med ”fram fram” fastän jag inte hunnit ikapp – Check.
  • 8-9, skicka till utsidan på nian fastän jag kanske inte hunnit ikapp – Check.
  • 10-11-12, skicka med ett vift förbi en tunnelingång till nästa, fastän jag är på andra sidan balansbommen – Check.
  • 16, trycka ut henne på utsidan fastän jag inte hunnit ikapp – Check.
  • Spurta i mål – Check.
  • Och – Haft vansinnigt roligt tillsammans med HumleSpunkarna en hel helg med en, vid första anblicken, helt omöjlig dansk-bana, och till slut klarat det omöjliga – Check.

Så. Helt galet, alltså. Den här banan var en riktig utmaning, klurig som tusan, och vansinnigt rolig att köra igenom, bit för bit, och till slut klara av hela i ett svep.

Och nu sitter jag som sagt här i soffan, och har lite ”jag-har-bestigit-Mount-Everest-känsla”. Eller ”vi-knäckte-dansk-banan-känsla”. Vilket som, same same.

Och så tok-bejakar jag min inre agility-nörd, och tänker sitta kvar här i soffan och känna mig glad över prestationen, att HumleSpunkarna och jag faktiskt fixade den här überkluriga dansk-banan.

Och som sagt.

Annonser
7 kommentarer leave one →
  1. ingela permalink
    26 augusti, 2012 19:50

    Yeah!!! Grattis ,ni fixade den kluriga banan. Fast jag har aldrig tvekat att ni inte skulle klura ut den. (det där i kursiv text i slutet läste jag inte ) :-P.

  2. 26 augusti, 2012 20:03

    Shit vad ni är bra! Och vilken duktig hundtränare du är! 😀 Hade inte kommit på hälften av de där fiffiga sakerna, tyckte mest den såg omöjlig ut och nöjde mig där 😉 Mycket imponerad! Och du – ett inlägg till om den här banan vill vi ha – och den ska bestå av en film! 😀

  3. 26 augusti, 2012 20:07

    Tjoho! Tack för beskrivningarna av hur du löst banan bit för bit. Har suttit och kliat mig i huvudet ett par kvällarna nu för att komma på hur jag skulle lösa den. Får nog bli humlevarianten tror jag. Jo apselut humlevarianten.
    Ps Älskar dina agilitynördiga inlägg. De får mig att känna mig helt normal. 😉 Ds

  4. 26 augusti, 2012 20:11

    Fast Spunklösning är coolare. Ska se om jag kan bygga upp den och testa till helgen!

  5. Ida M permalink
    27 augusti, 2012 06:32

    Du är helt otrolig hur lyckades du få spunk att springa så? :O jisses en toppen hund och en toppen du helt enkelt 😀 Hejja Hejja 😀

  6. 30 augusti, 2012 12:06

    Denna får bli en utmaning ser minst sagt klurig ut men haha vad är det för talesätt fick mig att skratta länge och väl och jag var så fräck att jag lånade dne och la på FB länkade hit så klart 😉

    • 30 augusti, 2012 18:22

      Talesättet är en ”gammal klassiker”, minns att jag såg T-shirtar på Crufts med den texten på ryggen 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s