Skip to content

Eller – om jag haft en sån lista, ”att-träna-lista”, så hade jag skrivit upp det där.

6 juli, 2012

Efter den katastrofala Ähum…stå?-fotograferingen hos uppfödaren härom helgen, så tänkte jag ta tag lite i det där med Spunks ”stå”.

Någon gång.

Sen.

En regnig dag kanske.

Jag har åtminstone skrivit upp det på listan över saker att träna.

Eller – om jag haft en sån lista, ”att-träna-lista”, så hade jag skrivit upp det där. ”Träna Stå”. Så hade jag skrivit på den.

För jag tänkte absolut ta tag i det där med Spunk-ståandet.

Men det är ju så galet tråkigt att träna ”stå”. Sprak-saker är mycket roligare att träna, eller fnittriga saker, eller saker som man har nytta av. Och vad ska man med ett ”stå” till? (Speciellt när jag inte tar särskilt mycket bilder ens. Kameran och jag är inte särskilt kompatibla, så att säga.)

Inte är det roligt att stå still i allmänhet, och vad ska man ha det till egentligen? sa jag till Spunk, men hon kom inte på något vettigt användningsområde hon heller. Vi är rätt lika så.

Därför har jag liksom… glömt bort det där med ”stå”. Igen.

Men. Idag kom jag ihåg det. För idag ploppade plötsligt världens bästa tillfälle fram att träna ”stå” på. Jo.

För idag är det tjockvärme över hela byn. Att sätta sig på altantrappen med en kopp kaffe är ungefär lika kvavt och trevligt som att sitta i ett torkskåp som är full med väldigt blöt tvätt och med stängd dörr. Bara en sån sak sänker ju tempot på folk och fä i detta huset. Till och med flugorna flyger långsammare, kaffebryggaren puttrar i slowmotion så det tar jättelång tid innan kaffet är färdigt, och grodorna släpar sig fram över gräsmattan i riktning mot ån istället för att grodskutta.

Temposänkande väder, kan man säga. Sanna mina ord.

Dessutom började Spunk löpa igår. Jättemycket, började hon med det.

Och när jag löpnings-glömskt och sömnigt gick ner för trappan i morse, och såg en fin blodröd prick på vartannat trappsteg, så tyckte jag att jag hörde Agatha Christie någonstans i köket, som över en kopp frukost-te med Hercule Poirot diskutera frågan ”Uppenbarligen har ett mord begåtts inatt, vilka möjliga misstänkta finns i huset?”. Och då blev jag lite nervös, för jag hade inget direkt alibi. Jag hade ju bara sovit.

Fast sen kom Spunk, lojt lommandes över hall-mattan. Och då kom jag genast ihåg att hon löpte.

Hur är det med dig? sa jag till Spunk och hon ryckte bara lite på axlarna som svar.

Kvittar, tror jag axelrycket betydde.

Lite löpigt hängig eller? sa jag och försökte flärpa lite med mitt ena öra för att muntra upp henne.

Fast nä. När jag flärper med öronen så ser det bara fånigt ut. Mina öron är inte särskilt flärp-bara.

Men mitt i min öron-oflärpighet så slog det mig.

Om du är lite hängig, och det är tjockvarmt och lojt i allmänhet, sådär temposänkande lojt, så vet jag preciiis vad vi ska träna idag. Preciiis!

Och Spunk tittade lite fartlöst på mig, fast hängde med ändå. Hängde med för att träna lite ”stå”.

För sån är hon, mitt goa Spunk. Hänger med på allt. Trots menslöp-värk och tjockvärme. Och även om hon inte flärp-fnittrade om öronen, så fnittrade hon om svansen. Jättemycket fnittrade hon om svansen faktiskt.

Och då kunde inte jag låta bli utan fnittra lite också. För hon har ett smittande fnitter, mitt goaste Spunk.

Annonser
16 kommentarer leave one →
  1. 6 juli, 2012 18:49

    men… har jag missat nåt? har hon ”fält” från svansen??? alldeles själv?

    • 6 juli, 2012 19:04

      Hähä. Ja, de åtta hårstråna fällde hon alldeles själv.
      *ljuger lite*

  2. Anonym permalink
    6 juli, 2012 18:59

    Hon är ju helt underbar! Man blir ju alldeles full i fnitter när man tittar på henne 🙂

  3. 6 juli, 2012 19:01

    Underbara lilla Spunk. Man blir ju alldeles full i fnitter när man ser henne 🙂

  4. Ann-Sofie, Pascal & Kaos permalink
    6 juli, 2012 20:27

    Åh Spunk 😀 Fnittrar runt och sprakar av glädje som få andra!, trots den tiden i månaden (eller hur var det nu…). Och när jag såg henne stå så där fint, så tänkte jag att ÅH vad SNYGG hon är!

    • 6 juli, 2012 21:00

      Jamäh visst ääär hon! Rent opartiskt, så tycker jag det. Verkligen, verkligen toksnygg 😀

  5. 6 juli, 2012 20:55

    Jamen….träna på stå??? Du står ju som en staty…ja..förutom svansen då!

    • 6 juli, 2012 21:00

      Det gjorde hon inte på fotograferingen. Kan man säga. 😉
      Förhoppningsvis går det bättre nästa gång 🙂

  6. 7 juli, 2012 00:34

    Oj, nu har jag då sett något som jag aldrig trodde man skulle få se. En Spunk. Som står. Stilla! Jättestilla! Fascinerande 😀 (Förövrigt tycker jag det är lite kul att våra dårar började löpa samma dag)

  7. Anonym permalink
    7 juli, 2012 07:15

    Skulle inte ett litet hoppstå vara väldigt passande för henne?

  8. 9 juli, 2012 18:11

    Fasen vad fin hon är! Blir ju liten sugen på en sprakig Spunk!

  9. 9 juli, 2012 22:52

    Fint! Humlehunden fick sitta som en liten panelhöna, vid sidan om. =)

  10. 11 juli, 2012 07:55

    Fiiint, hon har sån utstrålning 🙂 och vad det gäller svansviftandet så tycker jag bara är det är gulligt!

  11. Anonym permalink
    26 augusti, 2012 19:33

    Jag blir så glad när jag läser det du skriver man får massor av energi

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s