Skip to content

Fast ingen kommer vara så underbart blommig som originalet.

28 maj, 2012

Det är en smula sorgesamt i hönshuset idag. Ett original har nämligen gått ur tiden, efter en kort tids sjukdom. Jättekort tids sjukdom, så kort att jag knappt hann märka att hon var sjuk.

Typiskt en höna att gå bort på det viset, och originalet som gått bort var just en typisk höna.

För det är min urhöna Koola Viola som gått bort idag.

Blommehönan Koola Viola var, som ni hör på namnet, hönan som plingade igång förra bloggen, Koola Viola-bloggen, och mitt bloggeri från första början. Det var när jag ”hittade” hennes >>dagbok som jag bestämde mig för att publicera hennes alster i bloggform, även om det var något så pass privat som en dagbok.

Många fjädriga skratt har jag fått tillsammans med henne genom åren, och just nu ekar det Viola-tyst och Viola-tomt i hönshuset.

Väldigt Viola-tomt.

Måhända det är fjantigt att sakna en höna, men det struntar jag i. För jag tycker om mina hönsafiningar, tokmycket. Och jag saknar Koola Viola, det gör jag.

Så. En smula sorgesamt som sagt.

Turligt nog har jag kycklingarna att pipligt trösta mig med, och har jag ännu mer tur så kanske jag så småningom hittar en Koola Viola-reinkarnation bland dem. Någon som är lika blommigt sprättig och styr och ställer och viftar med hela vingen när hon tycker något. Om jag har tur.

Fast. Ingen kommer vara så underbart blommig som originalet.

Annonser
13 kommentarer leave one →
  1. 28 maj, 2012 18:03

    Fy så tråkigt… och så fin hon var! Det är dessutom inte det minsta fånigt att sakna en höna. Jag förstår om du gör det. Trösta dig så mycket som möjligt med små pipkycklingarna nu, och pussa lite extra på Humlespunkarna också.

  2. 28 maj, 2012 18:14

    Åh 😦 Hon var verkligen jättefin! Och verkar ha varit en riktigt personlighet, förstår det blir tomt i hönshuset. Beklagar…

  3. 28 maj, 2012 22:06

    Klart att alla som går över regnbågsbron blir saknade! Fattas bara… Tröstekram!

  4. 29 maj, 2012 00:35

    😦 Sov gott Viola. Hon var praktfull. *kram*

  5. 29 maj, 2012 16:38

    Vad tråkigt, beklagar verkligen 😦

  6. 29 maj, 2012 22:38

    Ja, vad tråkigt. Men du får glädja dig åt allt det roliga ni hade. Jag gläder mig åt allt roligt som JAG fick uppleva via Koola Viola-bloggen.

  7. 30 maj, 2012 16:01

    Beklagar 😦 Hon verkade verligen vara en höna för sig!

  8. 1 juni, 2012 16:51

    Ja, det ska bli sanslöst skönt och välbehövligt. Tack!!

    Sorgset att förlora sin fina blommiga höna, jag beklagar verkligen! Hon ser ut att ha varit ett riktigt tjusigt original.

  9. 2 juni, 2012 21:50

    Vilken sällsynt vacker höna! Man får visst sörja en höna, så det så. Hoppas det kommer några mini-Violor.

  10. 3 juni, 2012 00:20

    Fy så tråkigt 😦 Det är självklart att sakna en höna, dom är sådanna personligheter. Hon var jättefin, verkligen.

  11. Åsa Nilsonne permalink
    3 juni, 2012 08:08

    Jag saknar fortfarande ibland en en liten spräcklig och arg höna jag hade som barn – hon hette Henrietta och kunde jaga bort stora hundar.

  12. 3 juni, 2012 16:09

    Ååååå… jag blir lika ledsen när någon av dem blir sjuk eller dör…
    Kramar från mig <3<3<3<3

  13. Anonym permalink
    5 juni, 2012 17:53

    Var är du?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s