Skip to content

…och funderade över vart närmaste telefonkiosk fanns, så jag kunde gå dit och byta om till min stålmannen-outfit.

10 maj, 2012

Skojar ni? sa jag med förbryllning i rösten på banvandringen på träningen i går kväll.

Vi vill se om du kan springa, sa J med fnitter i rösten.

Och gör ett blindbyte innan sexan vettja, sa H.

Blindbyte på sexan, det tror jag är omänskligt och omöjligt och allt annat i ordväg som går att hitta på med ett o i början faktiskt, sa jag och funderade över vart närmaste telefonkiosk fanns, så jag kunde gå dit och byta om till min stålmannen-outfit. För här krävdes superkrafter, framför allt i benen, för att hinna springa de här raksträckorna. Han är roligt hopplös till att hitta på banor, den där H.

(Och som vanligt kan man klicka på bilden så syns banan omänskligt tydligt.)

Spunk däremot glittrade med ögonen och stor-log med hela ansiktet på klassiskt berger-manér och kunde verkligen tänka sig att tokspurta med matte över den här banan.

Vi startade superduper över ettan och tvåan, och så toksprang jag under tiden Spunk sökte hinder jättefint hela vägen mellan tre och fem. (På banritningen ser det ut som bara några meter mellan hinder tre och sex, men i verkligheten var det ungefär en kilometer. Ungefär.)

Och om jag inte vetat att det var Spunk jag sprang runt med på banan, så hade jag nog tänkt ”skräckfilm” om hela alltihopet. Man kan med lite skruv få det till det, om man springer för livet med något svart, oidentifierbart och mörkt med hörnhuggtänder som jagar en och flåsar en i nacken och man måste skynda sig jättefort för att hinna före, nästan så man springer för livet så att säga. Så hade man kunnat tänkt, om man nu inte vetat att det var en fnittrig Spunk som tjoade ikapp med mig på raksträckorna.

Men nu visste jag ju att det var Spunk, och fnittrig agility. Och inte en skräckfilm. Fast gyyh vad jag sprang. För livet, kan man säga.

Ett blindbyte fanns inte på kartan att jag hann med på sexan (hahaha) för Spunk var redan jämsides med mig efter femman, så jag försökte mig improviserat på ett tajt bakombyte och plocka in henne till sjuan.

Lite ordningssamt och samlat nu matte, fokusera! skrek Spunk coachigt när hon swischade förbi mig över sjuan in i tunneln på åttan.

På elvan gjorde jag återigen ett bakombyte fast det skulle varit en jaako, och så for vi vidare, och Spunk sprang som den vackraste sprintern i världen. Tyvärr kunde man inte säga detsamma om mig, fast det gick förvånansvärt fort ändå.

Och lagom till att vi kom till slutrakan glömde jag banan och klantade till det igen och trodde arton var mål. Uppenbarligen hade benen lagt beslag på all energi i hela kroppen och lämnat hjärnan och tankeverksamheten i sticket.

Jag tror aldrig jag handlat en bana mer katastrof-förvirrat än denna, faktiskt, sa jag mellan flåsen och Spunk-belöningarna när vi egentligen inte kommit i mål men ändå stannat.

Ändå var jag väldigt glad efter träningen igår, och det beror framför allt på Spunk, och på punkt nummer två i ”Note to self-listan”.

Note to self-listan:

1. Lär kroppen hur den ska fördela resurserna.
Min egen kropp, alltså. Bara för att benen ska springa vissa rakor jättefort, så kan de inte ta all energi i anspråk som finns i kroppen. Hjärnan måste få behålla lite också, för tanke-verksamhetens skull. Annars springer jag bara jättefort och glömmer vart jag ska, och det är ju inte så bra. Jag kommer måhända fort fram i och för sig – men det spelar ju ingen roll eftersom jag virrigt anländer till fel destination och på fel sätt. Så att säga.

2. Kom ihåg känslan.
Annichen Kringstad sa, när hon var med i SVTs Mästarnas Mästare, att hon ”inte ville vara dålig när folk såg på”. Det vill inte jag heller (vem vill det egentligen, i varierande grad) och jag brukar ofta(-st) stoppa gott om prestationsångest i fickorna inför en träning tillsammans med andra. Tyvärr. Men i går fick jag träna på att se inte riktigt klok ut, i och med den här banan och min makalösa förvirring, när folk tittade på. Sannerligen.
Och märkligt nog kunde jag lägga prestationsångesten åt sidan i går, hur jag nu kunde göra det, och bara skratta tillsammans med Spunk över hur fantastiskt katastrof-knäppt jag handlade henne.
Jag sprang och sprang, och glömde hur jag skulle göra, och vilken hand som gjorde vad, och jag vände mig fel i farten och missade jaakon och glömde magen och viftarmen och allt var bara jättekonstigt. Men det gjorde inget, för jag tittade på Spunk och Spunk tittade på mig. Och Spunk var lika lyckligt glad och fnittrig trots att jag viftade fel, och hon värmde mitt mattehjärta när hon sprang så vackert och tillsammans med mig.
Tillsammans med mig.
En underbar känsla.
Och vad lätt man blev i kropp och tanke när man slapp släpa på de annars så fulla fickorna, fulla av tung prestationsångest. Om ni förstår hur jag menar.

.

Och jo. Vi satte faktiskt blindbytet vid sexan den allra sista gången vi körde banan. Utan stålmannen-trikåer. Otroligt nog.

Och idag har jag träningsvärk i benen.

Annonser
6 kommentarer leave one →
  1. Ann-Sofie, Pascal & Kaos permalink
    10 maj, 2012 18:27

    Det är så det ska vara, tillsammans ❤

  2. 10 maj, 2012 21:34

    Mmmmmm…tillsammans på banan, oavsett vilken sorts bana…det är målet, det! Dom gånger vi gör allt tillsammans mår vi så rackarns bra både under och efter det vi gör!! Tillsammans är man oslagbara!

  3. 10 maj, 2012 22:49

    Nästan så det verkar farligt med så många hinder! Jag skulle nog springa vilse där – eller åtminstone hussen… Kramis!

  4. 10 maj, 2012 23:46

    Tack för alla bra tips och för den realistiska beskrivningen av att befinna sig där ute på banan!

  5. 11 maj, 2012 13:15

    Låter underbart härligt! Gillar verkligen punkt nummer 2! Fickorna fulla med lätta tillsammans-känslor 🙂

  6. 11 maj, 2012 21:00

    Åh vad glad jag blir, tackar! Väldigt glad att jag hittade hit, dina inlägg är underbara 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s