Skip to content

– Inte om man jämför med en hamster, då är hon rätt så stor faktiskt, sa jag.

11 april, 2012

Nämen hu vilken söt liten valp! sa två schäferägare som vi träffade på klubben häromdagen.

Nja egentligen är hon nog inte valp längre, hon kvalar kanske in som unghund nu eftersom hon är drygt tretton månader, sa jag och tittade på Spunks flärpiga öron som kanske var lite valpiga om man synade dem väldigt, väldigt noga.

Men hon är så liten? sa de då.

Inte om man jämför med en hamster, då är hon rätt så stor faktiskt, sa jag och försökte killa Spunk på magen utan att det syntes, för killar man rätt så blir hon lite högre.

Hamster? Vad är det för ras? frågade de och jag skymtade ett litet pannrynk på den ena schäfermänniskan.

Äsch då. Typiskt mig att säga hamster. Inte krångla till det nu, svara rakt och tydligt.

Eller inte en hamster såklart, det är en Berger [bärjer], svarade jag väldigt tydligt.

Vad är det? sa pannrynkar-människan, och nu tyckte jag rynkan i pannan syntes jätteväl. Bäst att vara ännu tydligare.

Eller ja, en Pyreneisk vallhund kanske man säger till vardags, sa jag då.

Är det inte dom som är stora och vita? sa schäfermänniskorna då, och tittade på min lilla svarta Spunk-pryl.

Fransk vallhund då? sa jag och kände mig plötsligt väldigt otydlig.

Vad menar du? Är det inte en Pyreneisk vallhund?

Eller pjo, det är en berger [bäRsché] som man säger på franska, sa jag på min bästa skolfranska, och Berger des Pyrenées [bääRsché döh pyrrené] är en fransk vallhund som kommer från Pyrenéerna.

Du menar en Pyrre?

Absolut så är det det jag menar, sa jag förbrylligt.

Okej, sa schäfermänniskorna.

Okej, sa jag på tydligast möjligast sätt.

Ibland så känner jag mig som en strålande berger-ägar-representant, som lätt och snabbt kan förklara vad det är för ras jag har i snöret.

Och det är så skönt att jag kan berätta om enkla saker som till exempel namnet på rasen, som en riktig pyrre-ambassadör, utan att krångla till det. Framför allt just det.

Annonser
19 kommentarer leave one →
  1. 11 april, 2012 16:15

    Sv: Jaa! Men alla valpar är ju söta trots allt 😉

  2. 11 april, 2012 16:18

    Det är faktiskt en av mina favoritraser även om jag inte har någon själv. Det som gjorde att det inte blev en sån där liten sak, men större än en hamster, är väl att jag fått för mig att de behöver väldigt mycket träning för att må bra. Och jag med mina leder, det skulle inte funka. Men nu kan jag ju följa er här i bloggen och se hur de verkligen är;)

    • 11 april, 2012 16:44

      Kul att det är en av favvisraserna 😀
      Och visst behöver de träning för att inte bli odrägliga (minns med en rysning de två veckor ”i stillhet” efter huggormsbettet) men det viktigaste för en pyrre tror jag är att få springa lösa på en långpromenad varje dag. Har jag fullt upp med annat så räcker det med en långrunda en dag, och när jag var sjuk för ett tag sedan så gick jag ut i skogen och satte mig på en stubbe så ”aktiverade hon sig själv” i drygt en timme. Helt makalöst skådespel när hon hoppar upp på allt som går att hoppas upp på, och kryper under och får tokspel och springer runt och sen gräver lite och spårar lite och har hur kul som helst.
      Men absolut – själv hade jag inte skaffat pyrre om jag inte älskat att träna. Och turligt nog älskar hon samma sak som jag, både agility, spår, trick och freestyle 🙂

  3. 11 april, 2012 17:37

    Haha, åh, såna där underbara förvirringsgrejer som kan uppstå ibland. Folk brukar visserligen förstå vad jag säger, men, sedan blir de väldigt fundersamma när jag berättar hur rasen är. Förvånansvärt många är övertygade om att de är vallhundar(!) och tappar hakan lite när jag berättar att det är jakthundar. ”Jaha, är det såna som springer och hämtar bytet sedan då”. ”ehm. näe. Alltså. De springer och dödar bytet själva” blir mitt standardsvar och genast blir folk skeptiska. De har lite svårt att tänka sig att Wahidah skulle vara en farlig mördarhund :p

  4. 11 april, 2012 17:57

    Sv: Minst sagt! 🙂

  5. 11 april, 2012 21:21

    Hej! Tack för besöket på min blogg! Dom är verkligen roliga dom små rackarna till hundar!
    Vilket underbart kul inlägg du har skrivit här! Jag msåte hälsa på här oftare! Är det ok om jag lägger till dig i min lista?!

  6. 11 april, 2012 21:40

    Jag har gett upp med att säga rasnamnet när folk frågar (vilket är lite surt, för jag är så stolt över att jag kan uttala det över huvud taget) och säger bara fransk vallhund. För det är ju där man hamnar till sist ändå när folk står som frågetecken.

  7. 11 april, 2012 22:06

    Jag upptäckte pyrrarna i somras när vi var på freestyle-läger med Frida Binettes fina pyrre, som jag just nu har glömt namnet på. Vilken helt underbar, pigg och arbetsvillig hund, tänkte jag och har läst på lite om rasen sen dess. Helt klart ett tänkbart alternativ om man skulle ha flera …

  8. klickersmart permalink
    11 april, 2012 22:15

    Men vad snygg hon är! Ståtlig rentav. Man blir nästan lite sugen. Fast jag måste nog ha en cocker annars blir Totte sur…

  9. 11 april, 2012 22:46

    😆 Låter väldigt mycket som att förklara vad en malle är, ganska precis faktiskt. :mrgreen:

  10. 12 april, 2012 00:38

    Ha,ha!! Knepet är att hålla näsan högt och lyckas få de frågande människorna att känna sig väldigt okunniga och kunskapstörstiga! Det är ju inte du som ska be om ursäkt för att dom inte upptäckt denna underbara hundras!!!

  11. Ann-Sofie, Pascal & Kaos permalink
    12 april, 2012 08:16

    Haha, ja, visst är det roligt det där 😉 Jag brukar ibland säga nästan i samma andetag när folk frågar om ras: ”Det är en Berger des Pyrénées, som betyder pyreneisk vallhund, men om jag skulle säga det så tror folk plötsligt att hunden ska bli stor och vit så det är bäst att säga Berger, för de ska se ut så här.” 🙂

    Roligt att de tyckte begreppet pyrre var bättre 😀 Pyreneerhunden kallas ju pyrre av det egna rasfolket 😉

    • 12 april, 2012 08:20

      Jamen visst var det? De sa ”pyrre” lite sådär som ”varför sa du inte det med en gång”, ha ha 🙂

  12. 12 april, 2012 08:17

    Haha, det är inte alltid lätt eller!! 😉 kram

  13. 12 april, 2012 19:35

    Gud, vad jag känner igen mig 🙂 När Mide var liten blev hon bland annat kallad labbe, flat och briard… Är det en vanlig Svensson som frågar så brukar jag säga att det är en vallhund, annars tänker alla bara på de stora vita. Till hundmänniskor säger jag pyreneisk vallhund eller berger. Jag säger nog aldrig face rase, knappt ens till agilitymänniskor, folk blir mest bara förvirrade då och frågar om hon inte ska ha längre päls 😉 Men som tur är finns det andra pyrrar på klubben, Ida med Monster och Ann-Sofie med sina, så ofta säger jag att Mide är en sådan, fast korthårig och med en helt egen rasstandard. Fast de ser lika förvirrade ut då med 😀

  14. 13 april, 2012 17:31

    Tack vare detta inlägg så fick jag äntligen klarhet i hur man uttalar Berger des pyréneés 😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s