Skip to content

…trots att jag med jämna mellanrum skramlade lite kärleksfullt på dem.

27 januari, 2012

Äntligen, äntligen har hönsapönorna börjat värpa igen. För den här senhösten har varit jättelång och ägglös.

Ägglös, säger jag.

Gamlingarna började rugga jättemycket i slutet av oktober och således slutade värpa, och unghönsen knep ihop och vägrade börja värpa trots att jag med jämna mellanrum skramlade lite kärleksfullt på dem för att se om det kanske var stopp i avloppet.

Men det är samma sak varje senhöst då ljuset jätteförsvinner i november och december. Och utan ljus – inga ägg.

Fast den här senhösten har det varit väldigt påtaglig äggfrånvaro eftersom unghönsen inte börjat värpa som planerat, och jag halverat antalet fjäderfiningarna i och med flytten då hönshuset är mindre i Nya Huset. Tidigare hade jag kring tjugo höns, och nu har jag bara nio. Jättefå, alltså.  Så på två månader har vi i princip inte fått ett endaste ägg från fjäderskrällena.

Men nu. Äntligen.

Maran-flickorna Vera och Valborg var först ut med att ploppa ägg. Och nu hoppas jag isbar-töserna börjar värpa härnäst, för de värper så vackra gröna ägg.

Det vita ägget på bilden är ett äckelpäckligt, blaskigt köpeägg (nöden har ingen lag) och de ljuvligt kaffebruna äggen är mumsiga hemmavärpta ägg med den gulaste gulan man kan tänka sig.

Äntligen kan man göra guldiga, mumsiga omeletter igen, gyllengula sockerkakor, orange-glimrande pannkakor och koka frukostägg som faktiskt smakar någonting.

Nu är det vår, hörrni.

Annonser
7 kommentarer leave one →
  1. 27 januari, 2012 12:07

    Valborg, vilket jättefint namn på en höna! Jag har ju (efter fem års gnäll och tjat) lyckats övertala Sambo att vi ska ha höns. Så till våren (förhoppningsvis) flyttar det in en skock hos oss =) Men tydligen så är 30 höns på tok för många anser Sambo, och jag får minsann nöja mig med 10. Men om alla har samma färg, då blir det ju svårare att räkna, och då kan jag ju ha 20 stycken, och om Sambo säger något om det så säger jag bara ”Nej, men nu har du nog räknat lite knasigt, du har säkert räknat en del två gånger, eftersom dom inte står stilla och ser så lika ut.” Det är min plan =)

    • 27 januari, 2012 14:22

      När jag skaffade höns så sa grannen att ”man måste ha nån extra för helt plötsligt kan de lägga sig och dö, bara sådär, knall fall”. Och det lade jag på minnet, hä hä. Från början skulle jag ha 5-6 höns, men som mest hade jag ett trettiotal (plus lika många kycklingar, alltså sextiotalet fjäderfän…). ”Bara om utifall att” sa jag till maken.

      Så det låter som om du har en bra plan 😉

      Tuppen heter förresten ”Valtor Förökaren”, mycket bra namn tycker jag. Sonen hittade på det. För vi vill ju ha många kycklingar i sommar 🙂

  2. 27 januari, 2012 17:16

    Jag har en jättebra idé. Länsstyrelsen pratar i sitt byråkratspråk om djurenheter. Man kan ju tro att ett djur är en djurenhet. Men icke sa nicke.
    Det är bara ko och häst som utgör en djurenhet.
    Här ska ni höra:
    Värphöns över 16 veckor = Det går 100 st på en djurenhet!
    Unghöns upp till 16 veckor = Det går 200 st på en djurenhet.
    Har ni bekymmer med er äkta hälft, säg bara att ni ska skaffa lite höns. Ett par tre-fyra djurenheter så där. Då har ni en god marginal om det skulle bli tjafs 🙂

    • 27 januari, 2012 17:57

      Ha ha, det skulle vara intressant i mitt nuförtiden lilla hönshus. Och eftersom man kan ha sisådär hundra stycken på ett A4-ark, helt lagligt, så finns det ju inga gränser egentligen.

      Jag sneglar lite på förrådet som ligger bredvid hönshuset, om man kanske skulle slå ut väggen där *host* så man kan få plats med några fler fjädringar. För inte kan det väl vara nåt i ett förråd som är viktigare än lite fler höns?

  3. Camilla permalink
    28 januari, 2012 07:23

    Vad kul med ett hönsigt inlägg! Tack vare dig och din tidigare blogg har jag nämligen nuförtiden tuppen Knut-Gunvald med sina 4 fruar boendes i ett sprillans nytt hönshus på gården. Edit och Aune värper redan vackra ägg, Fia och Hildegard satsar ännu på kam-tillväxt innan de sätter igång. Så ett stort tack till dig – utan Koola Violas historier hade jag knappast kommit underfund med hur skoj man kan ha med fjäderfän i knutarna. Allt gott till dig och de dina hälsar Camilla (Attu, Finland)

  4. Maria permalink
    30 januari, 2012 07:12

    Du får lägga upp bilder på äggen även när ungpullorna kommit på grejen med att värpa – de gröna äggen är ju så himmelskt fina! Dessutom är de hiskligt praktiska till påsk, man slipper ju måla dem!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s