Skip to content

Jättekillig under foten till exempel.

16 oktober, 2011

När man tar fram borsten så kommer Humlehunden plumsandes blixtfort och lägger upp sig som ett otrassligt garnnystan för att bli kammad och borstad och omhuldad. Lite som en katt sträcker hon ut sig och tycker att jag borde borsta henne lite oftare och lite mer åt höger eller vänster. Och så reser hon på sig och ruskar om sig och till sig, som för att lägga pälsen tillrätta igen, när hon tycker att det räcker med omhuldande.

När jag plockar fram borsten och tänker borsta till Spunkvalpen en smula så har hon inte riktigt upptäckt förtjusnigheten med att bli tillborstad.

Det var en mycket märklig kampleksak, men visst. Jag ska göra mitt bästa.

Så säger hon, fast utan ord då.

Hur jag vet att det är just det hon säger? Jo, för sekunden senare så kastar hon sig över borsten och kampar med den, sitt bästa.

Om jag får henne att stå still en liten promillesekund, så jag faktiskt hinner peta lite med borsten på henne, så fnittrar hon så högt att jag tror tavlorna ska trilla ner från väggarna.

Fast det är verkligen ingen fnittermakare det här, säger jag då, det är en borste. En piggborste. Man ska borsta päls med den, faktiskt.

Men det verkar vara det tokigaste hon hört, för då lägger hon sig på rygg och fnittrar ännu högre. Och när hon ligger på rygg kan jag ju inte borsta särskilt mycket päls någonstans. Det är ju bara magen som syns. Och lite underläpp.

Så då borstar jag lite på magen, i brist på bättre ställe, men tydligen killas det om möjligt ännu mer.

Mäh. Du är ju hopplös, säger jag och kan inte låta bli utan fnittra lite jag också. Hon har ett ganska så smittande fnitter, den där Spunkvalpen.

Hopplös, säger jag igen med lite fnittrigt eftertryck.

Fast då tar hon mig bokstavligen, och fnittrar sig upp i luften och hoppar upp och ner sitt allra vackraste, som för att visa att hon inte alls är hopplös utan har jättemycket hopp i kroppen.

Men jag förstår vad hon menar. För om jag skulle dra piggborsten till exempel under foten lite borstigt, så skulle jag också fnittra och tycka att det killas. Jättemycket. För jag är jättekillig under foten.

Och dra en piggborste där man är som killigast gör faktiskt att man fnittrar och inte alls kan sitta still. Jättemycket.

Att sen Spunkvalpen är som killigast över hela kroppen, är förvisso lite ovanligt. Men så är hon ju också lite ovanlig, hela hon.

Annonser
No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s