Hoppa till innehåll

Det kommer naturligt och säger sig självt, eftersom det är molnigt och blåser.

12 maj, 2012

Ytterligare ett guldkorn i agilityväg bjöds vi på i torsdags, en bana ritad av HR. Jag hoppas jag skissade ner banan någorlunda rätt, för den här var riktigt rolig. Trots att regnet öste ner, hela torsdagskvällen, så blev det ett riktigt härligt träningspass.

Passagen 4-5-6 var spännande, eftersom hunden kommer i full rulle från raksträckan med långhopp och däck. Det naturliga hade ju varit att braka vidare rätt på sexan utan att passera fem.

Nio och tio var lärorik, eftersom man kan välja själv vilken tunnelingång och slalomingång man vill ta, när nummerskylten står på mitten sådär. Att få välja slalomingång på egen hand är nytt för i år, och eftersom vi hade möjlighet att prova banan flera gånger var det intressant att se vilken/vilka variant-er som passade Spunk bäst.

Sen var det ett ögonblicks ”lugn och ro” på banan innan vi kom fram till 16-17. Käre mitt jehu. Att låta bli att ta hinder är inte vår starka sida, men vi lyckades medelst en liten stolpning innan sexton och en liten plockhand efter.

Makalöst vad roligt man får ha det egentligen, en helt vanlig regnig torsdagskväll.

Men idag är det en molnig, blåsig lördag. Och eftersom det är lördag och det är blåsigt, så tänkte vi naturligtvis ge oss på Five Practice Sequences från AgilityNerd. Det kommer naturligt och säger sig självt.

Jag bara väntar på att kaffet ska bli färdigt, så ska HumleSpunkarna och jag och kaffetermosen ge oss ut på baksidan här hemma och bygga upp roligheterna. Och sen tokfnittra.

Love it, love it.

(Och som vanligt blir banorna stora och fina om man klickar på dem.)

About these ads
4 kommentarer leave one →
  1. Eva G permalänk
    12 maj, 2012 09:26

    Berätta gärna hur du upplevde skillnaden mellan olika tunnelingångar och hur slalom togs! Intressant att höra! Det är en sak att se på papper och analysers snabbaste bästa vägen och en annan att göra det live!:)

    • 12 maj, 2012 09:49

      Tunneln var lättast att ta med ett bakombyten vid åttan och styra in henne i första tunnelingången, då behövde jag inte springa med upp till själva tunneln och hade gott om tid att placera mig för slalomet.

      Jag provade att skicka henne till bortre slalomingången – ”runda pinnen-ingången” – och då kunde jag vänta in henne i slutet av slalomet och ta henne med höger och skicka med bakombyte på hinder elva för att ta rätt tunnelingång på tolvan. Ganska smidigt, men man fick passa för att fixa linjen bra från tunnelutgången till slalomingången. Hon kom ju i full rulle från tunneln…

      (Note to self: Träna mer slalomingångar där jag efter skick springer åt motsatt håll än Spunk. För hade jag kunnat skicka in henne i slalomet och själv sprungit ”åt motsatt håll” än Spunk för att runda slalomet för att ta mig till elvan, så hade det varit en smidig lösning tror jag. Men jag har inte tränat det tillräckligt mycket, hon klarar att jag ”möter” henne två-tre-pinnar i slalomet men mer har jag inte tränat.)

      Jag provade att hämta upp henne till slalomingången hitåt – ”hitta porten-ingången” – och då gjorde jag faktiskt ett experiment där jag ställde mig på andra sidan slalomet (vänster om) och med en plockhand hämtade jag in henne i första porten och sen skickade henne vidare i slalomet. Om du förstår hur jag menar :) Med ett framförbyte i slutet skickade jag henne över elvan och plockhand in i rätt tunnel. Slalomingången blev riktigt snygg, men för Spunks del kändes första lösningen bättre om jag tänker på vägen till elva/tolv. Den snäva svängen till elvan var i och för sig ok, men hon gillar bäst att ösa på på en rakare väg, och jag tyckte jag kunde förbereda henne bättre med den andra lösningen.

      Om jag stannade kvar på slalom-höger-sidan och skickade henne till ”hitta porten-ingången” så fick jag springa med hela slalomvägen och pusha henne över elvan, den lösningen kändes inte bra alls. Knölig.

      Och om jag stannade kvar på slalom-höger-sidan och hämtade upp henne med vänster hand och skickade henne till ”hitta porten-ingången” för att sedan själv runda slalomet och placera mig på slalomets vänstersida, så blev det ett knöligt byte till elvan eftersom jag låg längre bak efter slalomrundningen. Antingen hastigt framförbyte, eller så tog jag vänster plockhand och en flick över elvan. Krystat och knöligt och tunnelingången på tolvan blev inte självklar.

      Hänger du med på vad jag menar? Det är lite svårt att förklara i text märker jag, fastän det blir uppsatslångt, men ungefär så tänkte jag, och provade vi :)

      • Eva G permalänk
        12 maj, 2012 12:57

        Jag hänger med:) och mycket intressant att läsa:)) tack för att du tog dig tid att skriva:) Ska låna denna bana och testa en dag, för den verkar kul och utmanade om man har hund med lite driv:)

  2. Kicki & Molly permalänk
    12 maj, 2012 12:11

    Som jag saknar den älskade agilityn, men har man en hund som är stresskänslig så får det bara bli sporadisk träning… Ser ut som en kul bana!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggers like this: